Biobränslen

Den heta frågan om hållbarhetskriterier för biobränslen hamnar i stora delar på Wijkmans bord (Kristdemokratisk euparlamentariker). Som miljöutskottets ansvarige har han en central roll i arbetet med förnybarhetsdirektivet, där hållbarhetskriterierna för biobränslen ingår. Som ett sätt att nå klimatmålen har EU enats om att 10 procent av transporterna ska drivas med biobränslen till 2020. Import från utvecklingsländer kommer att spela en avgörande roll för att vi ska kunna leva upp till målet så billigt och effektivt som möjligt. Till exempel framställer Brasilien etanol fem till sex gånger mer effektivt än norra Europa.

Men biobränslen i sig ger inga garantier för vare sig utsläppsminskningar eller hållbar utveckling. Konkurrens med land för matproduktion riskerar dessutom att driva matpriserna i höjden och försvåra fattigdomsbekämpningen. Det som spelar störst roll är nog vi européers sätt att dumpa vårt matöverskott i 3:e


Yrkeshögskola lyfter utbildningssystemet

Med ett yrkeshögskolesystem tar vi ett stort kliv för att gynna den lokala arbetsmarknaden och företagandet. Men framförallt är det ett sätt att föreverkliga drömmar för den som vill ha något annat än akademiska studier. Jag ser att kristdemokratisk politik förverkligas.

- Ett ramverk kallat yrkeshögskolan ska skapas. Syftet är att säkerställa kvalitet och rättssäkerhet för de studerande samt förenkla regelverken, öka tydligheten och förbättra informationen till både studerande och arbetsmarknad.

- Socialdemokraternas mål att hälften av en årskull ska genomgå akademisk högskola var orealistiskt och svarade inte mot företagens och arbetsmarknadens behov. Återkommande undersökningar från organisationen Företagarna visar att bristen på yrkeskompetent arbetskraft är ett vanligt hinder för småföretagens expansion. Yrkeshögskolan kan bättre tillgodose detta än den ensidig akademisering som Socialdemokraterna drivit.
- Ramverket medverkar till effektivare resursanvändning, till tydligare prioriteringar med utgångspunkt i arbetslivets behov samt till mer likvärdiga ekonomiska villkor för anordnare och de studerande. Ramverket ska också medverka till att säkerställa tillgång på sådana yrkeskvalifikationer som efterfrågas av arbetslivet.

- Det ska bli roligt att se premiärband klippas för yrkeshögskoleformen den 1 juli 2009.


Regeringen bör satsa på höjda garantipensioner

Tunga kristdemokratiska ministrar kräver inkomstförstärkning för äldre kvinnor: Vi avser att göra detta till regeringspolitik före valet 2010. Det är hög tid att ekonomiskt stärka situationen för dem med lägst pension, som ofta är kvinnor över 75 år. Vi kräver därför en höjning av garantipensionerna, och vi kommer att arbeta för att det ska bli regeringens politik i god tid före valet 2010. Kvinnor över 75 år är den välfärdsmässigt kanske mest eftersatta gruppen i vårt land. Exempelvis ökar deras inkomster i särklass minst i förhållande till andra grupper. En stor andel är änkor, och många lever endast på garantipension, trots att de utfört massor av arbete under sina aktiva liv. Det är nu dags att denna bortglömda grupp får ta del av en inkomstförstärkning, skriver socialminister Göran Hägglund, äldre- och folkhälsominister Maria Larsson och kommmun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

Våra tänder varit en klassfråga?

Tandhälsan får inte längre vara en klassfråga. Nu införs tandvårdscheck och skydd mot höga kostnader. Det blir enklare och billigare vilket ger trygghet och möjlighet för alla att ha friska tänder, en högt prioriterad fråga för Alliansen. Staten avsätter nu drygt sex miljarder kronor till tandvården varje år, dubbelt så mycket som tidigare.


Redovisa alla skatter på lönebeskedet

- Det råder en utbredd myt om att skatten är runt 30 procent - trots att den totala summan är mer än det dubbla. Det är ett resultat av att skatter och avgifter är dolda för löntagaren Många är idag omedvetna om storleken på deras totala skatt.

För att tydliggöra hur mycket skatt, arbetsgivaravgifter och sociala avgifter som varje löntagare betalar bör de därför tydligt framgå på lönebeskedetl.

Idag sköter arbetsgivaren det praktiska arbetet med att betala in skatterna. Det innebär att många löntagare inte är medvetna om hur stor den totala skatten är. Det borde vara en självklarhet eftersom det är löntagaren som betalar. Den totala skatten är idag cirka 65 procent, vilket är hushållens i särklass största utgift.

Arbetsgruppen för etik och ekonomi inom Kristdemokraterna vill därför lagstifta om att även arbetsgivaravgifter ska anges på det månatliga lönebeskedet. Staten själva borde gå före genom att tydliggöra skattetrycket för sina egna anställda.

- Vi måste självklart ta ut skatter för att kunna finansiera den gemensamma välfärden, men vi måste också kunna motivera storleken på dem. Då är en större transparens och öppenhet en nödvändighet för att skapa en diskussion om vad som egentligen är ett rimligt skattetryck, sägerStefan Attefall och jag kan inte annat än att hålla med honom att det är ett bra förslag.